Big Data – hur vet vi vad som händer med informationen som samlas in?

Big Data har blivit ett buzzword och det är stora mängder information som samlas in. I vardagligt tal hör vi med jämna mellanrum begreppet Data mining, vilket på svenska översätts med datautvinning, viket handlar om att ett verktyg används för att söka efter olika typer av mönster, samband och trender i mycket stora datamängder som har samlats in. Dessa verktyg använder olika former av statistiska beräkningsmetoder, men även mönsterigenkänning som går att känna igen ifrån det som kallas för artificiell intelligens. Vilka områden är det då som det här används inom, jo det handlar om bioinformation, affärsunderrättelse (business intelligence), men även i samband med webbanvändningsanalys (web mining). Syftet med den här typen av datautvinning är helt enkelt att finna strukturer bland ett större antal olika variabler. Finns det då några risker med det här arbetssättet?. En vanligt förekommande kritik är att den här typen av undersökande dataanalyser kan medföra att vi drar förhastade slutsatser, eftersom den här metoden bygger på att analytikern eller om det är datorn som gör analysen helt kringgår den normala ordningen med att först formulera och testa hypoteser. En annan vanligt förekommande kritik mot ”Big Data” handlar om att det inte är en särskilt effektiv metod för att hitta så kallade terrorister, och att dessa system med massiv övervakning leder till automatiserad misstänksamhet och brist på ansvar.

I vår vardag så kan vi se att det finns två olika områden för den här typen av datainsamling. Det ena området berör handel och marknadsföring, och där våra konsumtionsmönster analyseras, så att olika butiker där vi har handlat kan rikta specifik marknadsföring till oss i form av reklamerbjudanden.

Ett annat mer tvivelaktigt område handlar om den politiska sidan av det hela. Här talar vi vanligtvis om den övervakning och kontroll som har ökat ganska drastiskt enda sedan 11/9 – 2001. Det här kan förklaras med att världens stater och ledare har blivit väldigt nervösa och ser faror, risker och potentiella terrorister i varenda buske. Det har medfört att väldigt mycket elektroniska data samlas in, däribland information om våra internetvanor och våra telefonsamtal.

I dagsläget så finns det ett antal olika lagstiftningar som reglerar dessa områden, i Sverige har vi till exempel en personuppgiftslag som reglerar hur insamlade personuppgifter får hanteras. Även vårt grannland Finland har en personuppgiftslag, och syftet med den är att skydda individen vid automatisk behandling av personuppgifter, och när dessa personuppgifter har som mål att bilda ett personregister. För att ytterligare förstärka skyddet för den enskilda individens integritet vid datakommunikation så har de gått ett steg längre i Finland, genom att införa en lag om dataskydd vid elektronisk kommunikation som trädde i kraft år 2004. I Storbritannien finns Data Protection Act från 1998. I vårt andra grannland Danmark så har de en lag om dataskydd för att skydda individens integritet vid automatisk databehandling av personuppgifter som varit i kraft sedan år 2000. På EU nivå så fattade EU-Kommissionen beslut om ett Dataskyddsdirektiv redan år 1995 (Dir 95/46/EC). I dagsläget finns inte någon amerikansk motsvarighet till EU:s dataskyddsdirektiv. Att USA inte har någon personuppgiftslag i dagsläget beror på att näringslivet istället har valt att använda sig av en form av självreglering inom området integritets- och dataskydd.

Det som vi har hört mest om här i Sverige och Europa har handlat om insamling av data kopplat till övervakning/avlyssning. Det har handlat om den avlyssning som sker hos NSA, vilket har ansetts vara väldigt integritetskränkande och kontroversiellt. Redan den 27 december 2013 så slog en federal domare i New York fast att den omfattande insamling av personers telefonsamtal som genomförts av NSA är laglig, och den federala domaren i New York avslog samtidigt de klagomål som anförts i saken av American Civil Liberties Union. Så, den avslutande frågan måste bli hur effektiv och rättssäker är egentligen data mining som metod?.

Mikael Drakenberg
Statsvetare och juridikstudent 

Nina Jansdotter
Karriärcoach och författare                  

Gästkrönikör

Allt om Företagande bjuder regelbundet in gästkrönikörer som delar med sig av sin kunskap.

user has 215 posts and counting.See all posts by user

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *