Kompetens inom upphandling är sällsynt – använd det

De senaste åren har den offentliga sektorns monopol inom vissa områden avskaffats. Det har inte lett till den förväntade mångfalden i utbudet och därmed ökad valfrihet för…ja, redan här stöter jag på ett språkligt problem. Vad kallas de? De som ska välja utförare.

Som jag uppfattat problematiken är det inte bara, som man kan tro, en semantiskt fråga utan även en ideologisk och politisk fråga. Det kan vara bra för de företag som vill utnyttja utmaningsrätten eller upphandlingssystemet att veta.

Det begrepp jag uppfattar som mest neutralt är avnämare, som avser mottagare. Övriga begrepp kan kategoriseras i tre grupper. De som är hämtade från näringslivet som kund, besökare, köpare, konsument och gäst. De som är hämtade från offentlig sektor som medborgare, väljare, klient och patient. Den tredje gruppen har skapats utifrån ett behov av att finna ett begrepp som ska signalera neutralitet typ brukare, boende och användare.

Ofta framstår det som omöjligt för ett mindre företag att vinna en upphandling eller utmaning. Kommunen tror inte att de kan välja att köpa in närodlade livsmedel eftersom EU sätter stopp. Det är inte sant utan beror på hur upphandlingsunderlaget formuleras. Utmanar du kommunens egen verksamhet så slutar det i de allra flesta fall att kommunen själv anser sig vara bäst och billigast. Och detta gäller även i borgerligt styrda kommuner.

En av de viktigaste orsak en till att det ser ut så är okunskap. Även om kommunerna oftast tar hem avtalet, så är det inte alltid för att de är bäst. Det finns en stor okunskap inom kommunerna, även om de har anställd personal vars uteslutande uppgift är att sköta all upphandling.

Här finns en otrolig potential för mindre företag att vinna upphandlingar genom att lära sig vad som egentligen gäller. Var i organisationen formuleras önskemålen? Var och hur formuleras kraven? Är de relevanta? Vilken urvalsmetod använder man? Bäst eller billigast? Är politikerna överens om kriterierna? Ställer man kvalitetskrav? Och hur följer man upp dem? Hur beräknas kostnaderna för verksamhet i egen regi? Har de med overheadkostnader för interna tjänster? Lokalkostnader? Listan kan göras lång.

Det finns en tendens att prioritera kvantitet och kostnad framför kvalitet och upplevelse. Mitt råd till dig som företagare är att gå en utbildning och ta hjälp av en kunnig konsult. Ägna både tid och pengar åt att lära dig hur de olika kommunernas politiker och tjänstemän tänker och hur de arbetar med upphandling. Läs på vilken policy fullmäktige har antagit och dra dig inte för att överklaga. Det kan löna sig, både för dig som företagare och för avnämaren samt sist men inte minst skattebetalaren.

Sist en fråga som jag funderat på: Finns det någon annan verksamhet som själv beslutar om kriterier och krav för upphandling, lämnar in en egen offert enligt den, samt slutligen tar beslut om vem som ska få uppdraget?

 

Christina Linnea Örtendahl
Statsvetare och skribent

Christina Linnea Örtendahl

Christina Linnea Örtendahl är statsvetare och skribent. Utbildad vid Lunds universitet och Malmö högskola. Har frilansat som reporter och krönikör på ledarsidor. Numera spökskribent, mestadels åt politiker, som vill ha hjälp med att formulera artiklar och tal. Manuskonsult till Anagram och SVT-produktionen ”Starke man”. Debuterade som barnboksförfattare i november med "När Totte hittade sin matte".

Christina Linnea Örtendahl has 5 posts and counting. See all posts by Christina Linnea Örtendahl

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.