Politik och eget företagande – del 1

Egenföretagare är politiskt ointressanta

När idén om artikelserien om företagandets baksidor föddes kändes det väldigt relevant för mig att även få med några ord från våra politiska företrädare, så därför har jag mailat de nio största Svenska politiska partierna för att få svar på fem enkla (något ledande) frågor.

Partierna (utan inbördes ordning) Moderaterna, Socialdemokraterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Centern, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Piratpartiet och Sverigedemokraterna fick allihopa varsina likadana mail.

Det som först framstod som en enkel uppgift visade sig mindre lätt än önskat.

Ett väldigt kort och koncist mail innehållande fem relativt enkla frågor framstår inte som någon större sak, men det visade sig efter några dagar att de uteblivna svaren egentligen framstår som en större story än de eventuella svaren.

 

Alla fick lika stor chans att möta sina väljare

Mailen skickades ut måndagen den 14de januari klockan kvart över tre på eftermiddagen till respektive partis info-adress som står angiven på deras hemsidor. I vissa fall stod denna första kontaktuppgift som brukligt längst ned på index-sidan, men det fanns undantag där jag tvingades leta en stund för att hitta rätt. Samtliga partier utom Vänstern använder sig utav en info@(partiets-namn).se. KD, SD och PP har mailrobotar som omedelbart skickade automatsvar som bekräftelse på mitt mail och utlovar svar så snart som möjligt.

Efter 45 minuter fick jag svar från en namngiven politisk sekreterare för näringsutskottsfrågor från Folkpartiets Riksdagskansli. Det imponerar lite, trots att det till viss del var ett lite väl intetsägande svar.

22 timmar senare svarar någon hos Socialdemokraterna som föredrar att vara anonym och hänvisar till en sida där det finns andra personer jag borde ställa mina frågor till. Det hade i mitt tycke varit betydligt smidigare och enklare om de bara vidarebefordrat mitt ursprungliga mail till den som ska besvara det, för det är ju av just den anledningen man använder sig av en så pass generell info-adress. ’Info’ är lite som en epost-växel där någon tar emot mail för att sedan skicka dem vidare till rätt person eller instans.  På det här viset tappar de istället väldigt mycket både i tid och trovärdighet.

Två arbetsdagar senare – om man räknar bort måndagseftermiddagen och torsdagsmorgonen – så fick jag ett intetsägande svar (till och med mer intetsägande än Folkpartiets) från Sverigedemokraterna. SD visade sig betydligt dugligare i sin epost-hantering än Socialdemokraterna då mitt mail vidarebefordrats och lästs av tre personer innan det besvarats och returnerats till mig.

 

Ett nytt försök

Ganska exakt en vecka senare – 21 januari 14.20 – valde jag att skicka ett nytt mail till de sex partier som ännu inte besvarat mitt mail. Den här gången dammsög jag partiernas hemsidor efter presskontakter eftersom partiernas info-adresser uppenbarligen inte bevakades.
Vare sig Centern eller Kristdemokraterna hade några epost-adresser på sin hemsida så jag valde att ringa deras press jour för att få en epost-adress att skicka mina frågor till. Det kändes mest rättvist om alla får samma förutsättningar att besvara frågorna.

I det nya mailet påpekade jag att jag skickat det första mailet för en vecka sedan utan att få svar. Min förhoppning var att det skulle motivera dem genom att väcka någon sorts känsla av att vilja gottgöra för att de gett dålig service, men jag kunde inte haft mer fel.

Efter två timmar svarade den personen på KD som enligt deras hemsida hade hand om näringslivsfrågor och bad om ursäkt för att jag fått vänta och lovade besvara frågorna inom två dagar.
Hon höll sitt löfte och besvarade mina frågor inom två dagar, och jag måste medge att hennes svar framstod som mer seriösa än de svar FP och SD gett. Detta innehöll mer substans och kändes något mer trovärdigt.

10 dagar efter det första mailet, och 3 dagar efter att jag mailat presstjänsten så fick jag svar ifrån Vänsterpartiet också, som utan att be om ursäkt ändå ger en förklaring till den långa väntetiden och informerar att han skickar mitt mail vidare till en ansvarig riksdagsledamot som ska få besvara frågorna, och jag fick till och med denne ledamots mobiltelefonnummer. För mig hade det varit ok med att någon sakkunnig på kansliet svarade istället.

Fem i halv nio på morgonen den fjortonde dagen så ringde Vänsterpartiets riksdagsledamot och ursäktade sig för vad som verkade ha blivit ett missförstånd och bad att få återkomma med svar inom två dagar. Det finns både för och nackdelar med att ha ett ovanligt namn, eftersom ett ovanligt namn sticker ut lite mera, men det gör det också lättare för riksdagsmännens medhjälpare att leta rätt på telefonnummer som jag aldrig uppgett och därmed bli uppringd under tidpunkter jag inte gett mitt godkännande till.

Vänsterns svar kom in dagen efter, vilket innebär totalt fyra av nio, på fyra veckor. Jag känner inte att jag kan inkludera Socialdemokraternas hänvisning till en annan avdelning (som inte svarade) som ett svar.

 

Oväntat dålig respons

En personlig reflektion är att jag fått revidera mina uppfattningar om de olika partierna. De partier jag minst väntade mig att få svar ifrån visade sig vara de mer seriösa eftersom de åtminstone bemödat sig att sätta sig in i frågorna och besvara mitt mail.

Jag hade även trott att Moderaterna och Centern och kanske även Socialdemokraterna skulle vara på hugget och visa var det företagspolitiska arkivskåpet ska stå, men ack så fel jag kunde ha.

Är detta vad vi företagare betyder i politikers ögon? Är vårt företagande och våra insatser för att hålla det samhällsekonomiska maskineriet inte viktigare än så här?

 

I del 2 presenteras redogörs för partiernas feedback.

 

Den här krönikan ingår i vår artikelserie om företagandets utmaningar. Övriga artiklar/krönikor i serien hittar du här.

Dennis Ariton

Dennis är coach och diplomerad NLP Master Practitioner och Timeline Practitioner och driver Ariton Förlag och Ariton Resource Consulting tillsammans med Petra. Alla människor, personligheter, reaktioner och relationer är unika och alla har något att lära ut. Alla människor har en positiv intention, och agerar och reagerar utifrån sin egen karta av verkligheten, inte verkligheten. Alla människor har alla resurser de behöver, även de som inte själva ser eller upplever det. Mötet med människan, att jobba i miljöer där jag alltid träffar många människor, har alltid varit det centrala i mina yrkesval eftersom de största och framför allt mest givande lärdomarna ligger i mötet med andra människor.

Dennis Ariton has 6 posts and counting. See all posts by Dennis Ariton

2 reaktioner till “Politik och eget företagande – del 1

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.