Tjusningen med att vara trendspanare

Av Nina Jansdotter

Kjell Lindström, från Noden AB, supertrendspanare och författare till Bortom Tankefällan, började trendspana redan på 1980 – talet, när han jobbade på pedagogiska institutionen på universitetet i Uppsala. Han trendspanar aktivt tre till fyra timmar i veckan och skriver sedan ihop nyhetsbrevet Noden Trender som han sedan skickar ut varje vecka till tusentals prenumeranter som kan ta del av den tiden han själv lagt på att spana in vad som händer i världen.

Kjell LindströmDet kan vara värt att notera att Kjell är oerhört morgonpigg och kliver upp redan vid femtiden på mornarna för att sätta igång och jobba så han hinner vara väldigt effektiv om dagarna.
– Jag har hört talas om många företag som faktiskt har råkat väldigt illa ut därför att de tagit sig tiden att uppmärksamma hur världen runt om kring börjar förändra sig och att det fanns mycket information som man kunde ha tagit till sig tidigt om det men som man missat, säger Kjell.

Han berättar att han alltid läst mycket tidningar för att följa med om vad som är på gång. Det temat som Kjell mest är intresserad av är organisationsfrågor, ledarskap och medarbetarskap, berättar han. Eftersom han trendspanar så intensivt så får han ett bättre hum om vad som kommer att hända om tre till fyra år eller så, menar han. Därför känns tiden som han lägger på trendspaningarna oerhört viktiga för honom. Kjell gillar att vara före sin tid och förberedd på vad som komma skall, vilket ofta ger honom försprång i diskussioner i de ämnen som han har fördjupat sig i.

Vilket är ditt mest grundläggande tips?
– Det allra viktigaste är att ha någon idé om vad det är som man vill trendspana om så att man kan specialstudera de signaler som rör det området lite mer avgränsat.

När man sedan hittar olika signaler som kan vara intressanta så kan man fördjupa sig inom dem, för att försöka förstå vilka konsekvenser dessa kan ha på det området man är intresserad av, tillägger Kjell.

– När man specialstuderat ett område så får man också göra en bedömning om man ska se signalen mest som en kul grej och som man behöver sålla bort eller om den kommer att få ordentligt genomslag och man ska ha med den i sin handlingsplan.

Vikten av att rätt källor
Som sagt menar Kjell att det är en viktig att ha en utgångspunkt när man trendspanar. Ens profession kan också vara en utgångspunkt att som man kan börjar med. Sen kan man leta relevanta källor som rör utgångsområdet.

– Att leta källor är ett idogt arbete och man får helt enkelt sålla och pröva sig fram, så gör jag. Just nu jobbar jag med ett 60-tal källor. En av dem är till exempel Harvard Business Review – som ofta ligger steget före och skriver saker som dyker upp i svensk press två till tre år senare. Det är en viktig källa för mig, säger Kjell.

Sen bevakar han också ett antal olika typer av magasin, tidningar och forsknings sammanställningar som jag finner intressanta och som skriver om mitt ämnesområde. Enligt honom så får man pröva först ett tag för fast först källa verkade lovande så kanske det inte var så mycket intressant när det väl kom till kritan och då behöver man rensa bort dem.

I början abonnerade jag på massor av tidningar men det blev så oerhört kostsamt så ganska snart gick jag över till nätbaserad trendbevakning istället.. Så nu har jag ett antal källor som jag scannar igenom i ganska raskt tempo.

Enligt Kjell så är glädjande nog svenska tidningar bra på denna typ av artiklar som han har som grund i sin trendspaning. Om man tar det området som han själv främst är ute efter det vill säga, organisation och ledarskap. Där kan man hitta mycket i exempelvis Svenska Dagbladet och Dagens Industri.

Många andra tidningar skriver också om vad som ökar eller minskar och vad som är på gång internationellt.  Amerikanska tidningar skriver mycket mer om specifika case. Man fokuserar mer på en känd persons utveckling eller ett specifikt företag. Enligt honom så har de amerikanska tidningarna ett annat förhållningssätt när de skriver vilket ibland gör det svårare att hitta trendsignalerna.

– Jag tror att det är olika traditioner inom journalistkåren samt vi är ett litet land och de är ett mycket större land. De skriver helst om de mest framgångsrika företagen för de gillar den vinkeln. Här tittar vi mer på vad som händer i vår omvärld.  Amerikanarna tycker helt enkelt om att hylla sina hjältar, säger Kjell.

Kjell är däremot inte lika aktiv på sociala medier som han är med att trendspana i klassiska medier. Det handlar helt enkelt om tid, även om han sprider sina nyhetsbrev på både Facebook, Linkedin och Twitter där han har många som följer honom och Noden Trender som företaget heter.

Använd någon analysmetod
För att sålla bland materialet så har Kjell valt en modell som heter PEST-analys, det är ungefär samma skolbildning som SWOT-analys.  PEST står för politiska, ekonomiska, ekonomiska och teknologiska trendsignaler.  Han tror att det är viktigt att ha någon typ av analysverktyg för att få till en bra trendspaning men det är också viktigt att man diskuterar vad man hittar för signaler med andra.

– Jag rekommenderar att man är en liten grupp eller någon person som man samtalar om vad man ser, så man kan stämma av för och emot och vilka de tänkbara konsekvenserna av trendsignalerna kan bli.  Då får man en bättre känsla för vad som är mer eller mindre viktigt att gå vidare och studera mer på djupet.

Kjell poängterar verkligen vikten av att man också bollar saker och ting med någon som man kan pröva tankarna på. Någon form av samtalsforum kan det vara, det behöver inte vara så märkvärdigt. Det kan vara en person eller en grupp som träffas fortlöpande för att diskutera trender.
– Själv samtalar jag varje morgon med min kollega Magnus Dalsvall, en bloggare av rang som skrivit omkring 900 blogginlägg inom sitt arbetsmarknadsområdet. Vi pluggade ihop någonstans i början på 80-talet och vi hade bland annat den gemensamma nämnaren att vi var morgonpigga.  Någon gång för femton år sedan så ringde jag upp honom tidigt på morgonen och sedan dess har vi pratat med varandra varje dag om vad vi ser för trender på arbetsmarknaden.

Han berättar att Magnus har jobbat som personaldirektör och personalchef i många stora organisationer, både på den offentliga sidan och i det privata näringslivet. Därför har han en mycket stor praktiskt erfarenhet av organisationsområdet.  Kjell har mer intresserat sig för teorier och varit mer i den akademiska världen.
– Eftersom vi har så olika utgångspunkter så blir det oftast väldigt intressanta samtal mellan oss två, vilket har lett till en stor mängd artiklar samt boken Bortom Tankefällan som kom ut för något år sedan. Man kan säga att boken är en sammanställning av de samtal vi haft. Jag rekommendera alla att skaffa sig en sådan bra sparringpartner för då kan man bli väldigt kreativa tillsammans.

Grunden till att det är ett fruktbart samtal mellan de två är enligt honom alltså för att de är ganska olika och därför har det ofta olika perspektiv när de studerar fenomen. Dessutom är de inte alltid sams om hur tolkningarna ska ske.

Uthållighet är viktigt
Många gör misstaget att de gör en jättelik ingångsinsats som trendspanare, fortsätter han. Man beställer kanske någon utredning från något institut och så diskuterar man den fram och tillbaka och sedan händer inget mer.

– En trendspanare måste bygga in trendtänkandet i vardagen, det är det som är den stora utmaningen. Att man orkar stöta och blöta saker fortlöpande. Många gånger drunknar man i andra saker som är mer akuta så det krävs en del planering för att få möjligheter att spana kring och reflektera över saker och ting som händer i omvärlden, säger Kjell.

Det är enligt honom ett bra tips att börja med tre eller fyra källor som man tycker ger bra information och börja med dem om man har mycket att göra och lite tid för trendspaning och att man håller på minst ett år så att man har integrerat den uppgiften som en vana.

Gästkrönikör

Allt om Företagande bjuder regelbundet in gästkrönikörer som delar med sig av sin kunskap.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *